Андрей Тихомиров "Vad var syftet med korset?"

Vad var syftet med korset?
Андрей Тихомиров

Korset i olika versioner har anv?nts sedan urminnes tider f?r utilitaristiska syften – att t?nda en eld. D?refter blev korset gudomligt och blev ett heligt f?rem?l.

Андрей Тихомиров

Vad var syftet med korset?

Under utgr?vningar uppt?cker arkeologer gamla bilder av gudar med kors i h?nderna, p? halsen och p? br?stet. I Thebe, Egyptens antika huvudstad, prunkade den heliga tjuren Apis p? v?ggen av ett tempel, vars hela skinn bestod av ett kontinuerligt n?tverk av kors. Korstecknet bland de gamla gudarna var en symbol f?r deras od?dlighet.

Arkeologer som studerade forntida folks liv p? Rysslands territorium m?tte ocks? korstecken, forntida m?nniskor trodde att dessa magiska tecken skyddar, skyddar r?tterna p? vilka det ristades. Vad s?ger dessa och m?nga andra fakta? De s?ger att korset som en religi?s symbol, ett heligt tecken, var k?nt f?r n?stan alla folk fr?n de ?ldsta tiderna av deras historia.

"I Italien, i Parmamuseet, f?rvaras en vas med bilden av ett kors. Forskare har konstaterat att den skapades under brons?ldern, vars b?rjan g?r tillbaka till det 4:e ?rtusendet f.Kr.. Ett stenkors hittades p? en av Hebriderna.I Irland hittades ett stenmonument i Kors hittades p? olika f?rem?l som gr?vdes ut av arkeologer under utgr?vningar i Babylon och Indien, Egypten och Grekland, Kina och Korea.I Assyrien bar kungarna ett gyllene kors runt halsen som f?rest?llde gudinnan Astarte. I det antika Rom bar vestalerna, v?ktarna av den heliga elden, ett kors runt halsen. Det ?r troligt att de gamla m?nniskorna, efter att ha f?tt ett verktyg f?r att g?ra eld, uppfattade det som en g?va fr?n himmelska krafter. De kunde helt enkelt inte f?rklara dess ursprung p? annat s?tt. Och kanske kanske ?terigen var m?nniskor ?vertygade om eldens gudomliga natur, som spelade en s? stor roll i deras liv. Det ?r ingen slump att de gamla iranierna i en av sina psalmer tilltalade honom med f?ljande ord: "O eld, allsm?ktige herre, stigande ur jorden – eld, med din gnistrande l?ga skapar du ljus i m?rkrets rike; du best?mmer ?det f?r alla som b?r n?got namn. Du sm?lter koppar med tenn, du fyller den ondes sj?l med fasa om natten. Efter allt detta, kan det vara f?rv?nande att olika folk hade en s?rskilt respektfull inst?llning till gudar, p? ett eller annat s?tt kopplat till eld! , 1988, s. 24-25).

Bovarna var tv? vanliga pinnar, med vars hj?lp den primitive mannen l?rde sig g?ra eld. Det var en s?dan uppt?ckt som vi, 1900-talsm?nniskor, har sv?rt att f?rst? och uppskatta. Trots allt levde och vandrade m?nniskan l?nge utan eld. Sedan, n?r m?nniskor l?nade eld fr?n naturen sj?lv, bevakade de den noggrant. P? platsen f?r den primitiva m?nniskan uppt?cker arkeologer sp?r av br?nder med ett tjockt lager av aska – upp till sju meter. Det betyder att m?nniskor h?ll elden i grottan i flera m?nskliga generationer. De f?rsta krigen mellan stammar m?ste ha varit ?ver eld. Ett enkelt underbart verktyg – tr?st?nger korsvis vikta – b?rjade v?rdas som heligt. En tacksam person gudade b?de eld och instrumentet f?r att f? den. Var det inte ett mirakel att han n?r han str?vade omkring p? jordens vidder bar med sig ljus, v?rme, varm mat, verkligt skydd fr?n vilda djur. Allt detta g?mdes i tv? korsade pinnar, vars tecken gradvis f?rvandlades till en magisk, gudomlig symbol.

Med tiden b?rjade folk placera denna skylt p? husger?d, kl?der och smycken. De trodde att det korsformade tecknet skyddar dem fr?n onda andar.

"Korset ?r en kristen symbol och ett f?rem?l f?r tillbedjan i m?nga religioner, till vilket ?vernaturliga magiska egenskaper tillskrivs. Korsets form utvecklades under antiken, tydligen i analogi med l?get f?r tv? tr?k?ppar n?r man g?r eld genom friktion, vilket var av stor betydelse i primitiva m?nniskors liv. Korsdyrkan blev utbredd i forntida religi?sa ?vertygelser. Fr?n polyteistiska religioner ?vergick korset till monoteistiska. Buddhister dekorerade korset med "avtryck av Buddhas f?tter" och avbildade kors p? sina amuletter. Kristendomen antog ocks? korsets symbol och associerade den med korsf?stelsen av Jesus Kristus, som p?st?s ha lidit f?r m?nniskors synder. Korset som en helig symbol erk?nns av ortodoxi, katolicism, lutherdom. Vissa kristna samfund erk?nner inte korsets helighet, s?som baptister, adventister och ett antal andra protestantiska samfund. Korskulten i kristna kyrkor tj?nar som ett av s?tten att ingjuta i de troende behovet av att f?lja Kristi exempel, som t?lmodigt bar sitt kors till Golgata, ?dmjukt accepterade de pr?vningar som f?ll p? hans lott"(Atheist's Pocket Dictionary. Moscow, redigerad av M.P. Novikov, politisk litteraturf?rlag, 1985, s. 133).

Det noteras ocks? i "Atheistic Dictionary": "Korset ?r en helig symbol i kristendomen, ett f?rem?l f?r religi?s v?rdnad inom ortodoxi och katolicism. Enligt den kristna versionen korsf?stes Jesus Kristus p? korset, vilket var grunden f?r f?rvandla bilden av detta avr?ttningsvapen till en religi?s symbol. Faktum ?r att, vilket framg?r av vetenskapliga data, var korset v?rdat i f?rkristna kulter.Dess bilder hittades under arkeologiska utgr?vningar i olika delar av v?rlden, s?rskilt i s?dra Amerika, Nya Zeeland.Det har fastst?llts att det tj?nade som ett f?rem?l f?r dyrkan av forntida folk som en symbol f?r eld, som ursprungligen erh?lls genom att gnugga tv? korsade pinnar, en symbol f?r solen och evigt liv.I den tidiga kristendomen, v?rdnaden av den "hedniska symbolen" avvisades. F?rst p? 300-talet, efter att den romerske kejsaren Konstantins mor, Elena, p? pilgrimsf?rd till Palestina, p?st?s ha hittat korset p? vilket Kristus korsf?stes, inf?rdes officiell v?rdnad i kristendomen. Bilder av Jesus korsf?st p? korset finns f?rst p? 700-talet. I olika kristna str?mningar ?r olika kors v?rdade: f?r katoliker – fyruddiga, f?r ortodoxa – fyra-, sex-, ?ttauddiga, f?r gamla troende – ?ttaudiga. Denna inkonsekvens bevisar inkonsekvensen i anklagelserna om uppt?ckten av Elena, f?r om hon verkligen uppt?ckte korset, som var instrumentet f?r avr?ttningen av Jesus, skulle en exakt kopia av det bli en helig symbol f?r alla kristna. Det har ocks? konstaterats att brottslingar i antikens Rom inte avr?ttades p? kors, utan p? en pelare med en tv?rst?ng. Den kristna versionen st?r allts? inte f?r granskning. Vetenskapliga bevis st?der slutsatsen att kristna l?nade korsv?rdnaden fr?n andra kulter. Detta ?r i synnerhet anledningen till att i vissa kristna r?relser korskulten f?rkastas (baptister, adventister, andra protestantiska kyrkor) ". (Atheistic Dictionary. Moscow, under allm?n redaktion av M.P. Novikov, politisk litteraturf?rlag, 1985, sid. 218-219).

Gabinsky G.A. i sin monografi "Kritik av teologiska begrepp" skriver: "Religi?st tal anv?nder som ni vet vardagsspr?kets ord och l?gger in i dem en speciell, helig betydelse. Allts? termerna "fr?lsning", "f?rlossning", "synd" , "uppenbarelse" och liknande anv?nds utanf?r religi?st tal, och i det h?r fallet finns det inget "heligt" inneh?ll i dem. Ur etymologisk synvinkel finns det inga rent religi?sa termer alls. Det ?r t.ex. k?nt att ordet "gud" g?r tillbaka till sanskrit bhaga, som betyder "rik", ordet "helgon" – till "ljus", "uppst?ndelse" – till den verbala roten "kres", som betydde "sk?ra", etc. . De f?r sin religi?sa betydelse senare, n?r anv?ndningsomr?det ?r begr?nsat och begr?nsat omr?de f?r religi?s dyrkan och dogmer. Men betydelsen av ord kan vara mycket l?ngt fr?n sin etymologiska k?lla, och d?rf?r kan etymologiska ?verv?ganden inte vara avg?rande. N?r Feuerbach, till exempel, efter Lactantius, trodde att ordet "religion" kommer fr?n latinets religare – "att binda" , och p? grundval av detta h?vdade han att varje samband mellan m?nniskor ?r sann religion, d? i det h?r fallet, som Engels noterade , "ord tilldelas inte den betydelse som de f?tt genom den historiska utvecklingen av deras faktiska anv?ndning, utan vad de borde ha varit p? grund av sitt ursprung" (K. Marx och F. Engels, Sosineniya, vol. 21, sid. 293). P? samma s?tt, oavsett ursprunget till till exempel ordet "gud" (theos, deus, Gott, dieu, gud, etc.), ?r det tydligt att dess nuvarande betydelse ?r religi?s, men dess anv?ndning i en annan mening ?r inte l?ngre lika metaforiskt (jfr t.ex. i Pusjkin: "Du, Mozart, ?r Gud, och du vet det inte sj?lv."). Det motsatta h?nder dock ocks? n?r ord "sekulariseras", vilket till exempel ?r fallet vid anv?ndning av s?dana ord och uttryck som "tack", "tack gode Gud", "Gud f?rbjude", etc. "( Gabinsky G. A. Criticism of theological concepts. M., "Thought", 1978, s. 271-272).

J?mf?r ocks? de ryska orden "skrapa", "skrapa", "skrapa", "?teruppst?", roten "kres" eller "kre" finns ?verallt. " Det slaviska ordet "uppst?ndelse" g?r tillbaka till den verbala roten "krasse", som betydde "snidera" – snida eld, d?rav "korset", "gnistan", "skrapa", "kresalo". Determinativ – suffix av den antika spr?kperioden, som i den senare eran ansl?t sig till ordets rot och med den bildade en ouppl?slig helhet. Till exempel i det moderna ryska spr?ket uppfattas "r" i grunden f?r "bra" som en del av en ouppl?slig grund, detta g?ller ?ven ordet "uppst?ndelse". … Vad tycker vetenskapen om uppst?ndelse eller uppst?ndelse (ord synonymer)? Teoretiskt ?r det m?jligt. F?r att g?ra detta m?ste du l?sa 2 huvudsakliga saker: skapa en " tidsmaskin" och f?rm?gan att "kopiera" en individ (m?nniska, best, v?xt, vilket f?rem?l som helst). H?r kan du undvika "fj?rilseffekten" som beskrivs i Ray Bradburys ber?ttelse "Thunder came" n?r utomjordingar fr?n framtiden, tyrannosaurusj?gare, som kom in i det f?rflutna i Time Machine, av misstag krossar en fj?ril, vilket leder till stora f?r?ndringar i framtiden. Efter att ha ?terv?nt till sin tid uppt?cker j?garna pl?tsligt att deras v?rld har f?r?ndrats: en annan stavning av spr?ket, en diktator ?r vid makten ist?llet f?r en liberal president. Det vill s?ga, det f?rflutnas v?rld f?rblir utan transformationer, den kan bara observeras, utforskas utan f?r?ndringar."(Tikhomirov A.E., Resurrection. LAP LAMBERT Academic Publishing, 2020, s. 2, 4).

Конец ознакомительного фрагмента.

Текст предоставлен ООО «ЛитРес».

Прочитайте эту книгу целиком, купив полную легальную версию (https://www.litres.ru/pages/biblio_book/?art=69257386&lfrom=174836202) на ЛитРес.

Безопасно оплатить книгу можно банковской картой Visa, MasterCard, Maestro, со счета мобильного телефона, с платежного терминала, в салоне МТС или Связной, через PayPal, WebMoney, Яндекс.Деньги, QIWI Кошелек, бонусными картами или другим удобным Вам способом.